Nu är helgerna över och saker börjar sakteliga gå tillbaka till det vanliga. Fast inte riktigt som vanligt ändå. Två kollegor har ännu haft semester och så är ju förstås ett nytt år här. I veckan höll jag i den sista ungdomsaktiviteten innan min resa och på schemat stod bowling på Valhalla. Vi blev bara tre personer men hade ändå roligt.
Jag är nu nästan färdig med min Jane Austen-kurs och har börjat nosa på nästa kurs. I vår kommer jag att fortsätta med engelskan och läsa en kurs om kreativt skrivande och kreativt läsande samt en kurs om Australien. Vilket är särskilt passande eftersom det är just dit jag åker om tolv dagar. Jag kommer att vara 'down-under' i fem månader. Just nu är det en hel del praktiskt som ska ordnas men det mesta är ändå under kontroll. Det hela känns pirrigt men spännande.
På kontoret har vi under veckan återupptagit arbetet med vårens program som vi vill få färdigt så snart som möjligt. Det tar dock alltid lite extra tid att vänta på besked från alla olika personer som är inblandade samt finslipa texterna. Men jag tror och hoppas att vi blir helt klara under nästa vecka. När programmet är klart kommer det att skickas ut till alla medlemmar samt läggas ut på hemsidan.
Förutspåelsen att detta skulle bli en rekordkall svensk vinter verkar ha visat sig sann. Enligt en DN-artikel (där den intervjuade meteorologen komiskt nog heter Lisa Frost...) har Göteborg inte haft en längre frostperiod sedan 1859, då man började mäta. Nu är vädret åtminstone mildare än för ett par veckor sedan. Dock är väl inte snöblandat regn, isig halka och slask det trevligaste som finns. Men det finns hopp. Även frusna hjärtan kan tina. Ett leende till exempel, kan lysa upp en annan människas dag - och din egen.
Med önskan om en trevlig helg,
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg PS. Bilden visar kälk- och sparkåkare i Vasaparken den 7 februari 1919 och är lånad från GP.se. Fler arkivbilder finns här.
Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar