""måndag ringer, ge mig styrka att stå valde fel till gymnasiet men det får gå"" Bob Hund
Skolstart. Smaka på ordet. Hur känns det? Själv grips jag av de bitterljuvaste av känslor när jag tar ordet i min mun. Från första handuppräckningen i lågstadiet till närvarorapporten på Ky utbildningen x antalet år senare så bär skolstarten med sig något alldeles speciellt. Som i ett vibrerande Kodak moment centreras livets alla känslor. Förhoppning. Pirr. Ångest. Någonting läggs till. Någonting tas bort. Någonting börjar ta form. När jag nu runtom i staden ser nykläckta kullar av gymnasieelever och Chalmerselever de sista skälvande dagarna av augusti så spelas mina årliga skolstartskänslor upp innanför ögonlocken. Att börja skolan, eller att gå i skolan för den delen, kan ju vara alldeles, alldeles underbart. Eller, som vi vet, en tid då det där med ångest börjar bli ett problem. Social fobi debuterar exempelvis för många när man börjar i Högstadiet. En tid då steget från barndom till vuxen börjar stakas ut. En tid då man för första gången ska hålla föredrag på riktigt inför för klassen. Social fobi är idag en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Att våga tala inför grupp är ett handikapp för många Svenskar. I ett år har ÅSS självhjälpsgrupp ""våga tala"" vilat. I oktober beräknar vi på ÅSS - för mer info se ÅSS kommande höstprogram - att "våga tala" gruppen som just vänder sig till dig med social fobi ska starta. Välkomna då med anmälningar. Calle Falksten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar