måndag 27 mars 2017

Gästinlägg: Att leva med högkänslighet (HSP)

En medlems inlägg om att leva med högkänslighet:

"Jag har alltid känt mig lite annorlunda när det kommer till mitt sätt att tänka och agera. Jag har fått höra att jag överanalyserar saker och tänker lite för mycket, att jag är för känslig och lättstött. Det är för att jag är högkänslig, HSP (highly sensitive person).

Det är som att jag har två antenner på mitt huvud som tar in information hela tiden. När jag kommer in i ett rum tar jag in alla detaljer, granskar allt runtomkring mig, känner av andras sinnesstämning och anpassar mig. Jag tar in allas känslor och humör och lagrar på mig själv med tankar vilket gör att energin tar slut lite fortare.  Ljud och dofter kan vara extra påtagliga och jag blir väldigt lätt överstimulerad. Jag är extremt känslig för koffein, blir lätt nervös när planering inte klaffar, för att inte tala om stressen som uppstår vid förändringar. Jag har en djupare närvaro utan något filter när det gäller empati och sympati, och får lätt kortslutning när det blir för många intryck i nervsystemet. Att hela tiden gå med vidöppna sinnen för allt i min omgivning kan vara påfrestande vilket gör att återhämtning står högt upp på listan, så det gäller att hitta en balans för det.

Jag orkar inte vara social lika länge som en "vanlig" person, drar mig lite mer för sociala aktiviteter trots att jag älskar och mår bra av socialt umgänge. Jag är den som vissa tycker åker hem lite för tidigt och kan kanske lätt uppfattas som tråkig. Går jag över min egen gräns kommer en utmattning som kan ta dagar att vila ifatt, därför gäller det att jag alltid lyssnar på mig själv, för att kunna ge mig av mig själv till andra. Min terapeut sa att jag ska tänka som om jag sitter på ett plan som håller på att krascha. Jag måste ta på min egen syrgasmask innan jag kan hjälpa alla andra att få på sina. En viktig punkt är att inte att inte försöka få en högkänslig person att stanna kvar i en situation som känns jobbig, då skuldkänslor ofta förvärrar situationen.

Jag tror att vi "HPS:are" har fått detta karaktärsdrag av en anledning. Precis som vi har ett inbyggt kamp- och flykt-system i hjärnan så föds vissa av oss med ett känsligare nervsystem, som jag tror är livsviktigt i vårt samhälle. När vi levde på stenåldern så behövdes inte bara ett kamp och flykt-system om något farligt djur skulle komma och inkräkta i vår grotta, utan en känsla för de andra viktiga punkterna som krävs för att människan ska må bra och trivas med varandra. 

Vi är fantastiska på det sättet att vi är mer empatiska, medkännande, omtänksamma och djupsinniga.

Jag försöker att se det fina i detta personlighetsdrag även om det ibland kan kännas tungt, och hoppas att vi kan ta hand om våra högkänsliga och försöka förstå istället för att se personen som överdriven eller lättsårad. Det är okej att vara känslig.

Kram Petra, en ÅSS-medlem.
"

                                                             (Bild ifrån Fotoakuten)