Som de flesta redan börjat märka är våren på ingång. Snödropparna sträcker på sig och kisar yrvaket, trädknopparna blir fler för varje dag och dagsljuset håller sig kvar liiite längre för varje dygn som passerar. En bekant nämnde att doften av motorolja och såpa var ett vårtecken, för det betydde att det var hög tid att börja meka med bilen och hojen utomhus igen! Visst är det underbart med dessa vårtecken för de av oss som gärna välkomnar våren med öppen famn?
Jag skriver ”de av oss” eftersom jag själv avskydde våren för många år sedan. När vårfåglarna började sjunga ville jag bara krypa längre ner under täcket och gå i ide tills hösten var i antågande. Kanske var det ljuset som påverkade min sömn som gjorde mig trött och nere. Eller kanske var det alla förväntningar som ljuset och värmen förde med sig: du förväntas vara social, glad, sprudlande och aktiv under det ljusa halvåret. Om du inte vill åka och bada är du konstig, och vem tackar egentligen nej till en semesterresa? Mitt sinnelag under den tiden stämde inte överens med omgivningens, vilket ledde till ännu mer ångest.
Men ju mer tiden passerade desto mer kunde jag sluta bry mig om andras förväntningar på mig, och idag kan jag ärligt säga att årstidsväxlingarna inte berör mig längre. Först när jag kände att det var jag som hade kontrollen och makten att bestämma över min egen tillvaro, utan en massa måsten och förväntningar på saker man ”bör” göra, så kunde jag njuta fullt ut av både ljuset och mörkret.
/En ÅSS-medlem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar