Fredagsbetraktelser: Utveckling, mod och musik

          Att ges möjlighet att växa med olika uppgifter är verkligen något jag upplevt mycket på ÅSS. Jag var precis fyllda 20 när jag började mitt vikariat på ÅSS och om några månader blir jag 23. Jag har utvecklats mycket på de här åren. Det hade jag förstås gjort även utan det jobb jag har men just arbetet på ÅSS har faktiskt utvecklat mig på sätt som kanske hade varit svåra att uppnå någon annanstans. Jag tror att jag har fått ta mer ansvar än många i min ålder och det är jag verkligen tacksam för. Men det allra bästa är ändå att jag fått göra det i en sådan härlig miljö i sällskap av så härliga människor!

       Ville bara säga det : ) Och just det ja, årsmötet förra helgen - som var både välbesökt och trevligt - var ett sådant där tillfälle där jag gavs ett förtroende och växte med uppgiften. Tack vare mina kollegors tilltro till mig föreslogs jag som sekreterare under mötet, en roll jag kände mig ganska nervös för att ta på mig. Men jag fixade det. Det är alltid lika härligt när man får och/eller tar på sig en utmaning och klarar av den. Ibland måste man inte ens klara av det hela till 100 % för att känna sig nöjd tycker jag, vissa gånger kan det vara gott nog att veta att man verkligen försökt! Det finns ett citat som jag tycker mycket om: Mod är inte att alltid klara av allting. Mod är att säga till sig själv varje kväll; Jag försöker igen imorgon.

       Rent generellt så har jag mått övervägande bra de senaste veckorna. Förra helgen kom jag på att mitt mestadels stabila och positiva humör på vissa sätt sammanfallit med att jag sen några veckor tillbaka äter både C-vitamin och D-vitamin dagligen. Det är förstås svårt att säga om detta har någon större inverkan, men det är ju åtminstone möjligt att det bidragit till viss grad… Så det kan vara ett litet tips kanske!

       På sistone har jag även ägnat extra mycket tid åt min musik, en syssla som kan ge mig oerhört mycket. Jag har både filat på gamla låtar och skrivit nytt, sjungit och spelat både piano och gitarr. Det känns en aning absurt nu när jag får ner det på pränt, men jag har faktiskt inte uppträtt solo på ungefär ett år nu! Tidigare har jag ändå med jämna mellanrum satt mig på en scen, även om det ofta varit den minimala scenen på Jazzå som är öppen varje måndag. Men man kan väl säga som så att jag helt enkelt under en lång tid inte känt mig tillräckligt stark och stabil för att utsätta mig för den utmaningen.

       Förra året var på många sätt ett kämpigt år för mig, men mycket vände i och med årsskiftet. Och förutom annat positivt har jag nu arbetat upp en riktig lust att försöka uppträda igen, jag saknar det verkligen. Så nu har jag faktiskt tackat ja till att spela några låtar på just Jazzå, måndag nästa vecka (3:e maj). Om någon skulle vilja titta förbi, så kommer jag ta plats på scen och köra några egna låtar ca kl 20.

       Skulle avslutningsvis vilja dela med mig av ett musiktips som jag precis börjat lyssna på igen nu i veckan, efter en alltför lång paus: Bandet Augustana, och särskilt deras album Can't Love Can't Hurt från 2008.

       För er som läst mitt inlägg från nästan exakt en månad tillbaka, vill jag också bara avsluta med att säga att det nu är 4 månader ’and counting’ för min del... Det känns riktigt bra!

       Glad valborg!
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg.

 

Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!